"När Aurora sjunger är allt scener, förklädnad och nakenhet. I sin föreställning om Marilyn Monroe byter hon kläder, öppnar sig för Marilyns sorg och osäkerhet, men skapar åter och åter en förförelse genom de låtar som Marilyn Monroe sjungit och som Aurora gjort till sina. Med citaten ur Marilyn Monroes egna dagböcker och anteckningar pendlar uppmärksamheten mellan en stjärnas osäkerhet, makten att bli beundrad, längtan efter erkännande,
och en djup förståelse för mäns behov av att vara dominerande men i själva verket hjälplösa."
Erik Centerwall